Jag älskar att promenera och jag tycker om att gå med någon men ibland är det bästa som finns att bara gå iväg ensam. Då existerar bara jag och musiken. Jag behöver inte tänka och om jag vill tänka har jag all tid i världen att göra det utan att någon stör mig.

När jag är ute och går är ett av de få tillfällen då jag inte har några krav på mig själv, jag kan bara koppla bort allt.

Jag har inga krav på mig, ingen annan har några krav på mig. Det är ingen som kritiserar, har åsikter eller dömer mig.