ensam

Idag var sista gången som jag träffade anna på nästan ett halvår...
Hallå hur ska det gå? Även om vi inte haft tid att träffas jätteofta det sista så har hon alltid funnits där.

Men nu ska hon sitta i österike...

Jag hade tänkt låta bli att gråta... yeah sure.
Jag lipar fortfarande emellanåt när jag tänker på att det faktiskt är ett halvår (nästan) tills jag ser henne nästa gång!

I miss you!





Anna, alltid gladast och bästast i världen ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0